Stewart S, Conrod P, Marlatt A, Comeau N, Thush C, Krank M. New Developments in Prevention and Early Intervention for Alcohol Abuse in Youths. Alcohol Clin Exp Res 2005;29(2):278-286
Preventionsprogram för unga kan indelas i allmänna och målinriktade. De allmänna program som idag finns har ingen eller ringa effekt på unga. Detta har konstaterats i åtskilliga forskningsrapporter, inklusive en omfattande sammanställning från WHO. En hake med dagens målinriktade preventionsprogram fokuserar i stort sett endast på ungdom som redan tillhör högriskgruppen, d.v.s. de bör snarare kallas tidiginterventionsprogram.
Det har således länge funnits kunskap om att det behövs bättre preventionsprogram för unga, men det är först nu som forskningsresultat börjar komma. Effektiv prevention och intervention kräver ett engagemang och möte med individen där denne alkoholmässigt befinner sig i sin egen livssituation (personligt, socialt, miljömässigt…).
Forskarna som presenterade sina arbeten pekar alla mot nya mål när det gäller prevention och intervention hos unga som på olika sätt går ut på att skräddarsy program som matchar individens personliga egenskaper och möjligheter med den sociala förankringen: kulturell förankring hos den unga individen förbättrar livskvaliteten och ger ett bättre skydd mot missbruk; miniinterventionsprogram för unga som tar fasta på den personliga specifika vulnerabiliteten som lett fram till den ”vuxna felaktiga alkoholkonsumtionen”; lära-dricka-program - sju möten på en laboratoriebar, en gång även med föräldrarna; samtliga presenterade forskningsrapporter hade goda resultat.
KOMMENTAR: Alkohol är efter tobak den första drog som unga använder och idag vanligen inkörsporten till fortsatt experimenterande med andra droger. Den för alla unga naturliga experimentalfasen i livet då man testar såväl sig själv som olika gränser har under senare år blivit farligare emedan allt fler droger florerar i ungdomskretsar.
Forskning visar att ungdom som börjar alkoholintag i tidig ålder löper större risk att utveckla missbruk och beroende. En inte alltid kliniskt förankrad kunskap är att alkohol är ett av de vanligaste psykiatriska sjukdomstillstånden hos unga. Tonårsdrickandet är en allvarlig hälsorisk som måste tas på allvar. Detta är bakgrunden till ett symposium vid förra årets RSA-möte som sammanfattas i fyra smärre artiklar.
Även svenska undersökningar (Läkarstämman 2003) visar att allmänna preventionsåtgärder (exempelvis ANT – Alkohol-Narkotika-Tobak–dagarna) inte leder till önskat resultat.
Det blir spännande att se hur den nya forskningen tas emot i den kliniska vardagen och om de positiva forskningsresultaten kommer att stå sig. Speciellt intressanta är miniinterventionsprogrammen för de unga och lära-dricka-programmet. Det sistnämnda har samma grundtanke på de svenska studentprogrammen och restaurangskolorna i Malmö och Stockholm, d.v.s. här lär sig ungdomarna under sex 90-minuterspass vad alkohol är och tydliggör vad man som ung förväntar sig av alkoholkonsumtionen, dryckesnormer, för och emot att dricka alkohol, risker och hur man säger nej till alkoholdrycken.
BS
