DET FINNS TRE HUVUDTYPER av cannabis. Den vanligast förekommande är cannabis sativa, som är en europeisk variant. Från Indien kommer cannabis indica och från Ryssland och Centralasien cannabis ruderalis. Dessa olika sorter kan växa över hela världen varför benämningarna inte längre har så mycket med geografin att göra. Fibrerna från växtstjälken kallas hampa och har använts mest till repproduktion men användningsområdet är brett, från papper och bruksföremål till tyg för kläder, även om dessa blev något grova och obekväma att använda såvida inte silkestråd vävdes in. Cannabismuséet i Amsterdam visar upp ett imponerande utbud av produkter tillverkade av hampa.
Cannabis och hjärnan
De huvudsakliga psykoaktiva substanserna i cannabis är cannabinoiderna (ett 60-tal av de mer än 450 olika kemiska substanserna som cannabis består av) och den mest förekommande är tetrahydrocannabinolen (THC). Sannolikt är det en kombination av många substanser som påverkar hjärnan och ger CNS-effekter. De cannabisprodukter som används och missbrukas är hashish, marijuana och hashisholja (mycket stark men ovanlig i missbrukarleden). Hashish (cannabis) framställs av honplantans kåda. Torkar man cannabisbladen och blommorna får man en något mindre CNS-potent drog: marijuana. I båda fallen är det THC som anses ge största effekten. Drogen kan antingen ätas eller rökas. Eftersom THC snabbt tas upp i lungorna är cannabis/marijuanarökning den vanligaste formen för intag.Det finns inga dödsfall beskrivna till följd av överdosering med cannabis, men aktuell forskning pekar på såväl akuta som bestående skador. Icke att förglömma är att cannabisröken också innehåller de skadliga kemiska ämnen som finns i tobaksrökning, bl.a. carcinogen tjära, cyanider och kolmonooxid. Regelbunden användning av cannabis leder till såväl fysisk som psykisk beroendeutveckling.
Bland de allvarligaste medicinska konsekvenserna är sambandet mellan cannabisintag och psykosutveckling. Evidensbaserad forskning visar att denna allvarliga sjukdomsbild föregås av cannabismissbruk och är oberoende av andra droger eller missbrukarens personlighetsstruktur. Cannabis påverkar även hjärta-kärlsystem och sänker infektionsmotståndet.
Den liberalisering i synsättet på cannabismissbruk som accentuerats under senare år i Europa ledde bland annat till att Storbritannien sänkte garden 2004 och klassade ner cannabis så att det inte längre skulle vara kriminellt att inneha eller använda drogen. Nu har inrikesministern börjat fundera på om det var så klokt eftersom flera aktuella studier nu visar på farligheten, framförallt risken för psykosutveckling. Även politiker i Holland börjar dra öronen åt sig och förslag finns nu att höja narkotikaklassningen för starkare cannabis (skunk).
I Europa har cannabis av och till använts som medicin. Kulmen i ”modern tid” nåddes i mitten av 1800-talet då drogen var mäkta populär i den medicinska farmakopén. Det publicerades många arbeten om cannabis och kunskapen i läkarkretsar var stor. Exempelvis publicerades i Lancet en artikel om cannabis vid behandling av opium och kloralhydratabstinens. Intressant
I Lancet publicerades en artikel om cannabis vid behandling av opium- och kloralhydratabstinens
Intressant är, att trots lättillgänglighet och lågt pris blev aldrig cannabis en missbruksdrog. Det var vid denna tid som opium och opiater var drugs-of-choice i missbrukarkretsar. Genombrottet för cannabis som missbrukspreparat ur ett internationellt perspektiv kom inte förrän med beat-generationen i mitten på 1900-talet.
I början av 1900-talet blev det allt mer uppenbart att droger var ett globalt problem. Det första internationella mötet inom området hölls i Shanghai 1909 och gällde opium, 1911 följde ett konvent i Haag och vid denna konferens tog italienarna upp cannabis på dagordningen. Sydafrikanerna gav sitt stöd och ville se cannabis som lika beroendeframkallande och farligt som opium. Vid detta möte hände inte mycket mer, men tanken var väckt och 1924 hölls nästa internationella narkotikamöte i Genève. Detta resulterade i att opium, kokain och cannabis rekommenderades att förbjudas över hela världen utom för medicinskt bruk. Det var framför allt Egypten och Turkiet som tryckte på när det gällde cannabis eftersom det i dessa länder var ett stort missbruksproblem. Cannabis blev slutligen illegalt i praktiskt taget
hela världen.
Återupptäckt medicinsk användningÄven om cannabis varit otillåten att använda, har olika patientgrupper under senare år ryktesvägen, litteraturvägen eller genom empiri upptäckt dess medicinska fördelar. Det är framför allt patienter med muskeldystrofi, multipel skleros (MS) och andra spastiska sjukdomstillstånd som lindrats vid cannabisrökning; det har efter cannabisintaget blivit lättare att klara de spastiska muskelryckningarna. Epileptiker menar att cannabis har antikonvulsiva egenskaper.
Regeringarna i framför allt USA och Storbritannien har känt ett behov att reda ut vad som skiljer missbruk och beroende av cannabis från den medicinska användningen. Det var inte riktigt tilltalande att en svårt MS-sjuk amerikan som odlade en handfull cannabisväxter för eget bruk för att lindra sjukdomen, begick en olaglig handling som renderade till 93 års fängelse. British Medical Association gjorde 1997, efter en vetenskaplig utredning, rekommendationen att cannabis bör vara tillåtet för medicinskt bruk. Det blev ingen lagändring, men domstolarna såg milt på lagbrytare som hade medicinska skäl.
Doktorerna Geoffrey Guy och Brian Whittle från England grundade 1998 GW Pharmaceuticals för att utveckla mediciner med cannabis som bas. Den legala aspekten har kommit ifatt den medicala och GW har fått tillstånd att odla cannabisplantor för medicinsk forskning och i förlängningen produktion av läkemedel. För säkerhets skull sker odlingarna på hemlig ort och med högsta säkerhet, dvs. elektriska taggtrådsstängsel och hundar som vakt.
Forskningen har inriktat sig på att utveckla en effektiv men ofarlig farmakologisk produkt på naturlig bas (extrakt av marijuana) som ska administreras som munspray
(firmanamnet kommer med största sannolikhet att bli Savitex). De sjukdomstillstånd som den aktuella forskningen inriktar sig på är multipel skleros, reumatoid artrit och hjärnstamsskador. Man försöker också finna en cannabisbaserad smärtlindrande produkt som inte ger intoxikation eller besvärande biverkningar.
Den egna odlingen
Nu är inte Storbritannien föregångsland för legal medicinsk användning av cannabis. En delstat i Australien (New South Wales) tillåter sedan 2000 en personlig pergula med högst 5 cannabisplantor för eget bruk (man kollar dock inte den medicinska indikationen). I Belgien har man på sjukhus sedan en tid haft möjlighet att ge cannabis till patienter som far illa av kemoterapi vid cancer, liksom till patienter med svåra problem vid glaukom, AIDS och multipel skleros. I Italien tillåts egen cannabisodling om man har ett sjukdomstillstånd som myndigheterna accepterar och ger odlingslicens till.
Sjukdomstillstånd som den aktuella forskningen inriktar sig på är multipel skleros, reumatoid artrit och hjärnstamsskador
Holland blev det första landet i världen som tillät apoteken att distribuera cannabis för medicinskt bruk. Ett stort antal apotek, sjukhus och läkare har fått licens att förskriva 5 gram cannabis för medicinskt bruk. Det finns två sorters cannabisdrog att välja mellan, en mild (Simm) och en något starkare (Bedrocan). Det är dock billigare att gå till coffe-shopen och handla motsvarande mängd.
Myndigheterna i Katalonien gav 2005 sitt tillstånd till ett försöksprojekt med marijuana för medicinskt bruk. De sjukdomstillstånd som inkluderas i detta projekt är multipel skleros, AIDS, cancer och kronisk smärta.
Kanada har också lättat på lagarna för medicinskt bruk och ligger i fas med Storbritannien när det gäller introduktionen av munspraypreparatet.
Forskningen kring det nasala cannabispreparatet är långt framskridet och fas-III-försök (MS-patienter) finns redovisade. Den vetenskapliga publiceringen är ringa, men den som finns ger positiva signaler (bättre än placebo), inte minst långtidsbehandling (52 veckor för en studie).
Savitex är ett cannabisextrakt som har som huvudkomponenter tetrahydrocannabinol (THC) och cannabidiol. Enligt forskningsresultaten kommer patienten inte att bli påverkad (ingen ruseffekt) av Savitex-medicineringen, bland annat beroende på mängden intagen drog och administreringssättet.
Även om Savitex är ett ”naturläkemedel” finns det möjlighet att tillverka såväl THC som cannabidiol i laboratoriet efter den israeliske kemisten Rafael Mechoulams framställning av substanserna på syntetisk väg (1980), och den amerikanske forskaren Allyn Howletts upptäckt (1988) av cannabinoidreceptorer i hjärnan. Det finns för närvarande inga aktuella cannabisfarmaka som framställs syntetiskt även om försök görs. Problemet är att den syntetiska varianten inte har samma positiva effekt som den i naturen växande, sannolikt beroende på att den på växten framställda formen får med sig andra ämnen som behövs i kombinationen för god effekt. Cannabis i sin örtform innehåller mer än 450 olika kemiska ämnen.