Kommentar: ÄVEN OM INMUNDIGANDET av alkohol, sannolikt oavsett sort, sedan nästan 100 år tillbaka är förknippat med ökad cancerrisk är de bakomliggande orsakerna ännu höljda i dunkel. Vad man dock med tämligen stor säkerhet vet, är att alkohol i sig inte är carcinogent utan är en substans som på olika sätt bidrar till eller underlättar utvecklingen av cancer. Sammanställningen av dagens kunskap inom området pekar inte ut några nya säkra alkoholrelaterade cancerformer, men artikelförfattarna för fram intressanta diskussioner kring bakomliggande etiologier. Det finns nu åtskilliga studier som framhåller sambandet mellan alkohol och cancer och alkohol, tobak och cancer (se tabell 1).
| TABELL 1 | |
| Hög risk | Ökad risk |
| Orofarynx | Kolon-rektum |
| Larynx | Bröst |
| Esofagus | |
| Hepar |
Möjliga orsaker
Eftersom alkohol är ett lösningsmedel kan den påverka och möjliggöra att karcinogena ämnen (framför allt tobaksrök) lättare tas upp från olika cellmembran.
Bevisen mot acetaldehyd som den stora cancerboven hopar sig. Acetaldehyd är en mycket toxisk substans som är såväl mutagen som karcinogen. Det är senaste årens genetiska studier av alkoholberoende som kommit med denna evidensbaserade kunskap.
Vad som gör att tarmsystemet är så kraftfullt utsatt för acetaldehydens
härjningar, är att såväl munhålans bakterier som fekalbakterier kan producera acetaldehyd, vilket gör att koncentrationerna tillsammans med alkoholintaget blir högre än (så att säga) förväntat. Rökning och dålig tandhygien ökar cancerriskerna markant. Det har nämligen visat sig att rökare som intar måttlig alkoholmängd producerar högre acetaldehydkoncentrationer än icke-rökare som dricker samma mängd. När det gäller koloncancer ökar risken med ålder, lägger man därtill alkohol, utsätter sig individen för än högre risk.
Praktiskt taget alla alkoholberoende är undernutrierade och det finns studier som menar att näringsbrist (folsyra, zink och selenium nämns oftast) skulle kunna vara inblandad i utvecklingen av cancer. Det är dock osäkra påståenden, men då balans i näringsstatus är eftersträvansvärt för denna patientgrupp kan det vara ännu en orsak till behandling med framför allt vitaminer.
Ett kroniskt alkoholintag försämrar kraftfullt såväl det ospecifika som det specifika immunförsvaret. När det gäller denna patientgrupp är det flera faktorer som påverkar immunsystemet på ett negativt sätt: malnutrition, vitaminbrist, svår leverpåverkan och alkoholen i sig. Ett nedsatt immunförsvar kan bidra till att utvecklingen av cancer underlättas.
Författarna av artikeln dristar sig till konklusionen, att individer med ovan nämnda cancerformer eller är i riskzonen för att utveckla dem, skall undvika regelbunden hög alkoholkonsumtion och begränsa intaget till inte mer än två gånger i veckan i mindre mängder (som mest 20-30 gram för män och 10-20 gram för kvinnor). Intaget bör endast ske tillsammans med föda och starksprit undvikas.
| TABELL 2 |
| Esofaguscancer och den relativa risken (RR). Enligt författaren kan 80 % av tumörerna förhindras om man avstår från alkohol och rökning. |
| 1. Tuyns, 1978 |
| 80 gram alk/dag 18 |
| 20 cig/dag 5 |
| 80 g/alk + 20 cig/d 44 |
| 2. Bruguere, 1986 |
| 25 g alk/dag 1 |
| 100 g alk/dag 32 |
| 3. Am Cancer Association, 1990, 1997 |
| 12 g alk/dag 1,37 |
| 72 g alk/dag 5,8 |
BS