Sök
Senaste numret
Tidigare nummer
Om tidningen
Nummer 2 - 2000
Årgang 17
Nr 2 - 2000 som PDF
 
Dyskinesier vid Parkinsons sjukdom
Läkemedel mot restless legs
Litteraturgenomgång - Diffus Lewy Body Disease
Att behandla nedsatt ansiktsrörlighet
Den ärftliga komponenten vid PD
 
Generaliserade anfall med bibehållet medvetande
ILAE:s klassifikationssystem håller för vetenskap och klinik
Problem vid cyklosporinbehandling
Sömnstörningar och dagtida beteendeproblem
Regeneration efter perinatal infarkt?
Behandling med vigabatrin och lamotrigin
Klimakteriets påverkan på epilepsi
Posttraumatisk epilepsi – en populationsstudie
Plötslig oväntad död vid epilepsi
Status epileptikus och stroke
 
Nordisk konsensusdiskussion om deliriumbehandling: Fler frågetecken än svar
Alkoholavgiftning i hemmet
En gammal romare går igen
State of Art - Farmakologisk behandling av alkoholberoende
 
Evidensbaserad sjukvård Kejsarens nya kläder? - han klär just på sig!

Efter perinatal infarkt

Regeneration efter perinatal infarkt?

Rutherford MA, Pennock JM, Cowan FM, Dubowitz LMS, Hajnål JV, Bydder GM. Does the brain regenerate after perinatal infarction? EJPN 1997; 1:13–17
6 fullgångna spädbarn (37-42 veckors graviditetslängd) som fick kortikala hjärninfarkter under perinatalperioden undersöktes med en 3-dimensionell MR-metod som beräknade relativ hjärnvolym och tog hänsyn till barnets kroppsstorlek. Genom en subtraktion kunde man beräkna hjärntillväxten mellan två undersökningstillfällen. I tidig fas (upp till 2 mån efter akut infarkt) utvecklades lågsignalerande områden som klart demarkerade infarktområdet. I den sena fasen (efter 2 månader) såg man tillväxt av hjärnan i demarkationsgränserna och infarktområdet minskade i storlek. Tillväxthastigheten i dessa områden var snabbare än i hjärnan i övrigt.



Kommentar: Barnen följdes i minst 9 månader och visade obetydliga skadesymtom. Detta fynd är remarkabelt och skiljer sig totalt från det förväntade hos den mogna hjärnan. Experimentellt finns inga stöd för att den omogna hjärnan kan regenerera med intakt struktur, men ablationsstudier på rhesusapa har visat att nya sulci och gyri bildas i randzonen till skadad kortex. Det är intressant att man inte fick något MR-stöd för glios hos de skadade barnen. Kan faktiskt regeneration och inte bara omprogrammering av funktioner vara en delförklaring till den omogna hjärnans plasticitet vid skada?Kan det vara stamceller som aktiveras och differentierar "hjärnan"?


MK


Senast uppdaterad den 11 oktober 2004
Orion Pharma AB | Djupdalsvägen 7 | 192 51 Sollentuna | Telefon: 08-6236440 | Fax: 08-6236480 | info@orionpharma.se